Terrorn i Gaza är ingen terror, terroristerna vann. Här kommer veckans tips på helgunderhållning.

Jean Baudrillard föreslog att vår tids ointresse att ta oss an och agera på också ytterst politiskt laddade skeenden alls inte beror på någon ökande social dislokering eller ensamhet. Tvärt om tänker han att det är just den omfattande frihetsgraden att verka i civilsamhället, tillsammans med de intensifierade kommunikationsmöjligheterna i blixtsnabba nätverk som i själva verket "skapar den absenteism från såväl oss själva som från andra – vilket den politiska absenteismen endast är ett symptom på." (Cool Memories V, 2005, s 53).

Det är typiskt Baudrillard. Han har själv sagt att han bara haft en enda idé i hela sitt liv. Den nådde honom redan i sina unga dagars arbete som patafysisk poet, en redan då väl traderad idé han därefter kom att utveckla monomant, besatt, underbart. Det är den om hur system, när de fullfärdigas också försvinner, "… every system will weaken itself by virtue of its own operations and go into ´reverse´." (Critical Lives. Jean Baudrillard, 2025, s 32)

Hur terrorismens logik i denna baudrillardska tappning kom att verka för att vända det hegemoniska "systemet" mot sig självt i allt våldsammare, allt mer självdestruktiva och inte minst diskursivt kortslutna sätt under 2000-talet utvecklas i en ny pang-video-kost-föreläsning av bästa patafysikslag av Plastic Pills: